Hemma

Var hör du hemma?

Jag tänker ibland på var jag hör hemma. Jag har flyttat ungefär 16 gånger på 15 år. Det gör att "hemma" är lite svårt att definiera. Jag har en god vän som säger att hemma är där han är just nu. Det låter bra men samtidigt har jag alltid haft svårt för det. Det ska liksom "kännas" hemma för att det ska funka. Det ska finnas minnen och en historia av att ha upplevt och delat livet tillsammans med dom man älskar för att det ska vara hemma.

För min fru och jag har denna plats fungerat som hemma under de senaste åren. En enkel sommarstuga nära ett grustag. Nu har den ett nytt tak, en kamin och en ny dörr. Små uppgraderingar som gör att huset inte rasar ihop.
Varför lägger vi pengar på ett gammalt hus? Varför lägger svenskar hundratals miljoner på att fixa sina hus, bygga till och kakla om? Jag tror det beror på ett inneboende behov av att ha en plats där man känner sig hemma. Man gör den så bra man kan för man vill ha ett bra hem.

Vid den här tiden på året är det många som tänker på advent. November brukar vara fruktansvärt grått och tråkigt. Man längtar efter adventsljusstakar, stjärnor och sånger från förr. Traditionernas högtid. Ingen som lever på våra breddgrader tycker det är fel med mer ljus och mys.
I kyrkans värld är det dags att återigen påminnas om att denna världen inte är vårt hem. Vi har inget hem oavsett hur ofta vi lägger nya tak eller minns varma sommarkvällar eller bygger till på altanen. Vi bygger och fixar och trivs och myser i varma filtar i skenet av adventsljusstakar...men allt det pekar på en annan verklighet, tror jag. Sanningen är den att vi inte har ett permanent hem här. Snart är vår tid här över och jag tror att vår nästan fanatiska fixering vid att ha ett gott och bra hem har attgöra med att vi har en inbyggd känsla, en för länge sedan glömd instinkt, om paradiset.
Länge har vi varit på vandring från vårt riktiga hem och på våra olika sätt försöker vi göra vårt hem till det hemmet. Bara en sån enkel sak som att vi har krukväxter och plantor hemma, att vi gör så vackra rabatter och trädgårdar, är indikatorer på att vi i vår själ minns Eden och försöker återskapa vårt första hem.

Ett helt samhälle existerar idag för att få oss att inte tänka på döden och vad som händer då. Till stor del tror jag att det beror på att vår värld a) är så fixerad vi vad den kan veta genom teknologi, och b) att teknologi inte vet någonting om livet efter döden, vilket ger c) således finns inget efter döden och då är allt egentligen meningslöst.
Om döden är slutet för alla och alltid finns det egentligen ingen mening med någonting. Författaren till "Predikaren" i Bibeln säger att allt är meningslöst...vilket stämmer väl in på en värld där döden är slutet. Forskning, mer eller mindre seriös, säger att människan behöver mening, arbete och kärlek för att må bra. Om det inte finns någon mening, som ateisterna säger, hur kan man då vara lycklig och må bra (utan att lura sig själv)?

När allt kommer omkring är det här med Jesus ganska enkelt. Jesus dog och uppstod igen för att vi skulle kunna få evigt liv med honom i Himlen...en faktiskt plats. Alternativet heter Helvetet och är en annan faktisk plats. Allt annat är egentligen oväsentligt i ditt liv. Vart är du på väg?

att tänka till innan man tror

Det är en väldigt grå november dag...en perfekt dag att skriva lite om att tänka och att tro.

Jag tror att det kanske största problemet för kyrkan idag är att så få vet eller förstår varför dom tror. Man äger inte sin tro. Detta leder till människor som hör till kyrkan och associeras med kyrkan men som inte liknar Jesus särskilt mycket. Varför finner så många människor det svårt att lita på frikyrkan? Svaret är enkelt, den är inte autentisk. Den liknar inte Jesus.

Det kan tyckas hårt att säga och jag är helt övertygad om att många upplever det både arrogant och smaklöst att skriva att många inte äger sin tro eller vet varför dom tror...men det förändrar inte fakta. Fråga 50 reguljära gudstjänstbesökare som dessutom är medlemmar i en kyrka följande frågor:
- varför döps man?
- vad betyder nattvarden?
- sa Jesus att alla kommer till Himlen?
- vad är synd?
- varför måste Jesus dö?

...så skulle jag vara mycket förvånad om du fick svar som ens liknade bra svar. Vi lever i en tid när det är ansett som en grundläggande frihet att var och en får bestämma vad som är rätt tro. Givetvis är det ingen som säger det öppet och officiellt men det är så det är, framförallt när kyrkosamfund grundas på den övertygelsen att "varje kristen är sin egen teolog".

Så, låt oss tänka till innan vi tror, eller påstår att vi tror. Som en god protestant är jag också en god teologi-kapitalist...dvs. må den bästa teologin vinna. Om alla är sin egna teolog även om 1 på 1000 är utbildad teolog, så är det bara att ge sig ut på teologins slagfält och försöka övertala andra om varför dom tror, varför dom tror fel och varför dom ska tro som jag (eller i alla fall som jag tror att kristendomen alltid har trott).

Jag hade tänkt vi skulle gå igenom olika aspekter av den kristna tron, det som bör anses som grundläggande, för att sedan försöka se om vi kan hitta kontaktytor med vår märkliga värld. Vi börjar med kanske den mest grundläggande aspekten: tro.
Vad är tro och vad innebär det att tro och betyder "att tro" detsamma som att man inte vet?

Att tro, i kristen bemärkelse, är en direkt motsats till hur vi använder ordet "tro" på vanlig svenska, dvs. att man inte riktigt vet säkert. I kristendomen betyder tro mycket mer "att lita på". När en kristen säger att han "tror på Jesus" betyder det inte att han inte riktigt vet vem Jesus är eller vad han vill utan istället att han tror på Jesus. Det är ett personligt ställningstagande på en personlig fråga. Man kan inte tro på Jesus om man inte vet vem han är eller har upplevt att man har mött honom. Tro är starkare än att veta för tro bygger på mer än vårt intellekt.