torsdag 20 december 2012

Vad är en metodistkyrka?

Under hösten har det mesta av mitt jobb fokuserat på vad det innebär att vara en Metodistkyrka. Vad är det som är signifikativt för en Metodistkyrka år 2012 i ett nordiskt land? Frågan är självklart påverkad av att det inte längre finns en Metodistkyrka i Sverige. Efter alla dessa år av årskonferenser och identitet är allt borta. En epok har gått i graven och det är inte utan att det känns lite svårt, även om man kanske inte kan precisera vad det är man saknar. Själv minns jag min uppväxt och hur tråkigt det var årskonferens (kan inte påstå att dom blev direkt roliga bara för att jag blev äldre) men också hur roligt det var att träffa människor från andra Metodistkyrkor eller att åka till USA på "Karavanen" och lära känna människor genom att dom var Metodister. Det kommer aldrig att hända igen. Aldrig kommer någon från Sverige att åka utomlands i kyrkans namn och träffa en annan GF:are.

 Identitet är något stort men samtidigt svårt att sätta ord på. "Vem är jag?" är en svårare fråga än man kanske kunde tänka sig. Klyschor fungerar fint på papper men inte på människor. "Följ Jesus!" eller "En kyrka för hela livet där mötet med Jesus förändrar dig, mig och världen" ser bra ut och låter bra men det ger ingen identitet (det gör inte "Open doors, open hearts, open minds" från Metodistkyrkan heller, för den delen). Det som ger identitet är känslan av tillhörighet. Detta är lite kontroversiellt för det betyder att vi är inte först och främst "jag". Vi är "jag tillsammans med andra". Detta är en grundfråga som ligger till grund för mycket av den oro och ensamhet som präglar vår tid. Om vår identitet ligger enbart i oss själva är det inte långt till att känna sig rotlös eller utanför (eftersom alla andra har sin identitet i sig själva är alla på ett sätt utanför). En kyrka som GF-kyrkan har inbyggd individualism, alla mot alla. Det ligger i begreppet "kongretionalistisk", att alla församlingar är sina egna och har valt att själva gå med i en större grupp, GF. En kyrka som Metodistkyrkan har en annan syn där tillhörigheten är social, dvs. den är "vi" innan den är "jag". Detta har både för och nackdelar men jag tror att en kyrka idag måste grunda sig på ett "vi". Människan är skapade i/till Guds avbild och Gud är tre i en, ett "jag" som är ett "vi". Jesus kan be till Fadern genom Anden och samtidigt vara en med dom. Det ligger i skapelsens kärna att "vi" skapar "jag".

Detta är något av vad det innebär att vara Metodistkyrka. Vi är ett "vi". Detta är något som inte kan ordnas på konstgjord väg. Vi är ett vi men vi blir inte ett vi bara för att vi är det. Paulus säger till exempel att även om vi räddade (från Helvetet) så ska vi jobba på vår frälsning. Att vara kristen är ingen åskådarsport. Nej, vi blir endast det vi är om vi är det i Jesus...och det kan man diskutera om hur bra det går.

En annan sak, förutom frågan om en kristen, kollektiv identitet, är att en Metodistkyrka inte är definierad av det yttre...vilket är lite ironiskt eftersom vi ofta lyfter fram just det yttre. Vi har en en Kyrkohandbok som talar om för oss hur vi ska göra det eller det, vi har gudstjänsthandböcker som talar om för oss hur vi ska fira gudstjänst, osv.. Men det är inte hur  vi gör och lever kyrka som gör oss till Metodister...det är vad vi tror som gör oss till Metodister.

Tänk dig, en kyrka som är så flexibel i hur den lever att den alltid är på samma nivå som samhället i hur den gör och lever sin tro men som samtidigt är så stabil och trygg i sin tro att den tror som den alltid har gjort.

Detta finns inte.

Många kyrkor försöker hitta sätt att vara relevanta på men jag tror dom börjar på två ställen som är fel på sina egna sätt. Det vanligaste är att man byter ut delar (eller allt) i den tro man har fått från historien eftersom man anser att dom inte "passar" längre. Ett praktexempel är debatten kring homosexualitet och kyrkans ställning till om det är synd eller ok. Jag har aldrig hört ett enda Bibelcitat som skulle stödja att 2000 år av doktrin ska ändras. Oavsett vad man tycker om homosexualitet så är det utan tvekan sant att kyrkan (med några signifikativa undantag) har valt att ändra på sin tro utifrån krav och påtryckning från samhället.
Det andra är att man gör som man alltid har gjort men man gör det lite bättre, lite coolare, lite mer "relevant". Man byter ut kyrkbänkar mot stolar, man byter psalmböcker mot Powerpoint, man byter ut kostym mot jeans.

Jag tror Metodistkyrkan har en unik position att bli en kyrka som är för 2000-talets värld, framförallt i min del av världen. Mer om det lite längre fram. Först ska jag fundera lite vidare över julen och fokusera på Maria. Hon har nog nyckeln till vår kyrka, vår tro, och vår vilja att följa Jesus. Tror jag.

Inga kommentarer:

ShareThis