onsdag 12 oktober 2011

Marginalen-va tråkigt!

Det finns nästan inget som är så trevligt som att bli omtyckt, få beröm, vara respektabel. Väl ansedd. Lyssnad på. Trevlig. Följa reglerna. Det är inte för inte som t.o.m. Göran Hägglund är photoshoppad även i verkligheten. Han är respektabel...om än helt fel ute...och när Juholt dribblar står hans närmaste och säger att allt är väl, klockan är fem i tolv.

Kyrkan är likadan, framförallt vi i statskyrkans skugga. Vi vill vara som storebror. Väl omtyckta. Respektabla. Vara med vid stora händelser. Ha vackra viktiga dräkter. Känna att vi är viktiga. Folk ska tycka bra om oss...även om vi endast tillåts vara respektabla på samhällets villkor.
Det är mer än att bara inte stöta sig med samhället eller människor. Det är att vara en del av etablissemanget. Följa reglerna. Vara lydig. Följa John.

Varför känner vi detta behov av att vara respektabla? Vem har sagt att vi måste följa samhällets regler och oskrivna lagar? Vi är ju medborgare i Guds rike, för Guds skull! Vem bryr sig om vad samhället tycker och tänker?

Vi har alla en plats i detta rike och vi har alla strategiskt placerats ut i världens rike av Gud. Vi finns på en plats. Vi finna bland vissa människor. Vi har vissa gåvor och talanger. Jag tror att vi måste sluta upp med att försöka vara respektabla. Vi måste tillbaka till samhällets marginal (bokstavligt men också bildligt) och på nytt förtjäna rätten att bli hörda och sedda. Inte för att vi är så trevliga utan för att vi är så gudomligt goda och kärleksfulla och rättfärdiga. Bara en idiot tror att man kan vara dessa tre saker i egen kraft.
Därför tycker jag om Nåd.
Nåd är ingen snuttefilt. Nåd är en eld.
Nåd är en nyfångad kungsmakrill på 1,8 kilo. Inte en fiskpinne.
Nåd är en Chevrolet Camaro V8. Inte en Toyota 1,1.
Nåd är en rebell. Inte ett statsråd på UD.
Nåd är livs levande. Inte inlåst.
Nåd är i marginalen. Inte på Stora Scenen.

Var är marginalen? Hittar vi ens dit?

1 kommentar:

Anonym sa...

Great! Thanks for the share!
Arron

ShareThis