The opinions expressed on this blog are the personal views of Andreas Kjernald and do not reflect the positions of either the UMC congregations in Skien or Hvittingfoss or the UMC Norway.

onsdag 23 juni 2010

Att prästa

Nyligen fick jag frågan av en försäljare för Viasat om jag relaxar lite och tittar på TV när jag har "slutat prästa". Prästa? Vad innebär det?

Det beror väl på, kan man lugnt säga. Är det att predika eller att göra hemsbesök eller att ha ett andligt samtal eller att be eller att läsa Bibeln eller att spela tennis eller att...?

Frågan fick mig som vanligt att tänka lite längre på vad det är jag håller på med, varför jag gör det och hur jag gör det. Frågan om varför är den lättaste, jag gör det därför att Gud vill det. Inte på ett påtvingat sätt utan därför att jag önskar att Guds vilja ska vara min. I vår moderna tid är kanske versen "you are not your own, you were bought at a price" näst intill omöjlig att förstå. Men jag tror att det är så...att vi har inte rätten till oss själva längre. Det har Gud. Vi är "rättfärdighetens slavar" säger Paulus. Ingen vill vara en slav men alla är ju slavar ändå. Till sina känslor eller till mode eller till omvärldens tyckande eller till sina egna åsikter och värderingar eller till Gud. Endast Gud ger oss sann frihet, de andra tynger ner oss och ramar in oss.

Frågan om vad jag håller på med, vad jag gör när jag "prästar", är lite svårare. Speciellt nu när det är sommar och det ordinarie schemat är ganska lugnt. Men främst är det nog att fördjupa min relation med Gud, hålla kontakten med min församling, i bön och i att söka Guds vilja för församlingens framtid, möta människor mitt i livet.

Den sista frågan, om hur jag "prästar", är lätt att förknippa med ovanstående fråga. Hur är jag präst? Jag har mer och mer börjat undra om det inte är att leva fullständigt blåst...ja, alltså av Anden blåst/ledd till att göra och till att möta och till att x. Som människa är det lätt att göra det man tycker verkar bra. Som människa är det lätt att tro att man gör/säger/tänker rätt. Som en ny människa som låter Anden blåsa mig dit Han vill...ja, då är det lite annorlunda. Då kan det bli hur som helst, från mitt perspektiv, men faktiskt blir det som Han vill istället. Då kan jag prästa oavsett vad jag gör.

Att prästa är alltså att vara blåst.

Inga kommentarer:

ShareThis