Hur människor kan bli funna/vunna för Jesus i Sverige idag?
En sak är säker och det är att om alla kommer till Himlen så kan vi i kyrkan lika gärna packa ihop och gå hem. Dessutom går det inte att alla kommer till Himlen om Gud är kärlek, för kärlek kan inte tvinga sig på någon. Alltså kommer några till Helvetet. Det går inte att undkomma även om det inte är något man direkt jublar över. Ingen vid sina sinnes fulla bruk tycker om Helvetet även om vi var och en vid olika tillfällen kan känna att Ondskans hantlangare borde skickas dit omedelbart. Ändå är det väldigt många som avfärdar allt tal om evighetens två destinationer (Framförallt den varmare). På vilka grunder, frågar jag mig.
Det är en svår sanning att smälta och en tuff sanning att predika. Jag säger som författaren till Psalm 139 som efter en harang mot de som lever orättfärdigt, "rannsaka mitt hjärta o Gud". Man ska inte kasta sten i glashus.
Nåväl, vi vet inte hur många (en är för mycket) och vi vet inte exakt vilka. Men eftersom en enda är en för mycket och Jesus dog för alla så är det Kyrkans uppdrag att genom Faderns plan, Andens kraft och Jesus uppståndelse rädda så många som möjligt. Problemet är ju att det inte går så bra. Det som är vanligt idag, att man snickrar ihop sin egna religion eller teologi är ganska uppenbart inte en bra idé, såtillvida man inte är Gud och sålunda vet vilken väg/sanning som verkligen räddar en från verkligheten om evig avskiljning från Gud.
Så folk går förbi och går förlorade varje dag. Känner vi inte paniken växa inom oss undrar jag hur det står till med vår tro. Har vi blivit så vana vid det? Är vi avtrubbade? Är det som med alla svältande barn i Afrika som då och då kommer på bild och får en kändisgala för att sedan falla i glömska?
Samtidigt ser jag inte Jesus i panik i Bibeln. Han hade självklart kunna stanna längre eller springa runt till fler städer eller länder, eller hur? Men han hade ingen panik utan en plan. Den har fungerat rätt bra med tanke på att ca. 2/3 av jordens befolkning räknas som kristna idag. Men hur fungerar den i Sverige just nu?
Kort sagt, varför blir så otroligt få räddade i Sverige idag? Vore det inte bättre att ta oss en riktig funderare på det innan vi lyfter fram våra Schyttar och Ågardhs eller den där lysande församlingen nånstans som mirakulöst döper och räddar nya människor på löpande band. Det kan hända att jag har fel och att människor verkligen blir räddade och pånyttfödda till liv i efterföljelse överallt i Sverige idag. I mängder. Jag ser och hör inte att det är så men jag hoppas jag har fel. Så jag ställer frågan till cyberresenärerna lika väl som till mig själv. Varför blir så få räddade i Sverige idag och vad kan vi göra åt det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar