Bokens hela poäng är att vi har tappat bort Jesus på vägen och numera gör allt möjligt annat, även om vi inte medvetet gör eller tänker så.
Författarna beskriver väl hur läget är idag i kyrkan (passar bra in även här) och använder sedan Paulus inledning från Kolosserbrevet som ett utmärkt sätt att attackera problemet. Istället för att dra de kristna i Kolossai inför teologisk domstol med alla deras heretiska tros- och levnadssätt (vilka var många och grova) så gör han en annan grej. Han upphöjer Jesus och berättar vem Jesus är på ett sätt som lätt placerar stycket i ett av NTs topp 5 stycken av fantastiska beskrivningar av Jesus. SEDAN gör han en lätt hänvisning till att Kolosserkyrkan inte trodde/levde upp till den Jesus. Han gjorde Jesus till en spegel där de själva kunde spegla sina liv och sin tro för att på egen hand märka skillnaden...inte för att trycka ner dom utan för att upphöja Jesus och göra honom så eftertraktad och åtråvärd (inte erotiskt, givetvis) att när de såg sig själva var det på en och samma gång skam och skuld inför sina liv och sin tro MEN långt viktigare en kärlek och längtan efter den sanna Jesus i deras liv.
I detta tänk kommer ett citat av författarna som jag tycker är guld värt:
"In times of crisis the church doesn't need rules established, laws passed, or wolves shot. She needs a seismic revelation of her Lord - the fullness of the Godhead in a bodily form."
I en tid som vår när kyrkan ligger i ruiner och många undrar hur det någonsin ska kunna bli nåt av alla stenar som ligger strödda runt omkring dom så är nog detta svaret.
"Hurdå?" frågar du kanske. Det enda jag vet just nu är att det inte kommer att ske på ett musklick eller på en 90-sekunders drive-in.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar