onsdag 5 januari 2011

En avgud och en "Back to the future"

Välkommen!
Ett nytt år ligger framför oss och artificiellt försöker vi se framtiden an. Hur kommer det att bli? Hur var det? Kommer jag att skärpa mig i år eller slöa fram? Finns det något som gör att jag bryr mig eller inte? Är jag hoppfull eller misströstar jag?

För många inom GF kyrkorna handlar våren om en ny kyrkas födelse eller död. För många är detta väldigt viktigt. För andra är det helt ointressant. Många jobbar i alla fall väldigt hårt och väldigt mycket på just detta projekt. Det skrivs och tänks och själv vascillerar jag mellan att inte bry mig till att verkligen bry mig.

T.ex.
kyrkoledare - inte intressant fråga
kyrkonamn - inte intressant fråga
äktenskap och medlemskap - villospår fråga

Det jag bryr mig om är främst tre saker: människors totala frälsning, trons försvar och lidandet/ondskan i världen. Det gäller att välja lätta frågor...och då har jag inte räknat in frågan jag en dag skulle vilja forska i, epistemologi.
För att i korthet gå in på frågan kring människors frälsning. Jag tror det är dags att damma av vår Metodistiska doktrin par excellance...helgelsen. Helgelse för 2000 talet tänker jag mig. Hur kan man förmedla, för att inte tala om att själv förstå, helgelse till ett folk som inte längre förstår grundläggande ord som "synd", "nåd", "Gud" eller "frälsning"? Jag ska försöka göra detta till min personliga resa i år. Länge har jag färdats på denna väg, Helighetens väg. Ända sedan jag blev introducerad till "Full salvation" eller fullkomlig helgelse/Kristen perfektion tidigt 2000-tal har jag funderat och försökt detta med att leva och förstå vad Gud menade när han sa att vi skulle vara fullkomliga/heliga som Han är helig.

Jag tror att detta, korrekt förstått, är nyckeln till tro och evangelisation i vår tid. Det handlar om genuin tro som verkligen gör skillnad i livet. Som är äkta. Som gör syndare till helgon även om titlarna inte känns igen.
Som inte är inlagd i religiösa termer. Som inte förringar kristen tro till det där med att det räcker att vara döpt eller att säga en liten bön på ett läger när man är 13. Som inte gör kristen tro till något man inte de facto alltså inte riktigt vet. Som inte gör kristen tro till en show där professionella gör jobbet och ritualer och annat man inte vill ha.

Människor förstår och känner igen "äkta vara" i vardagslivet så varför inte arbeta fram en teologi som inte är en teologi i vanlig bemärkelse utan en teologi i äkta bemärkelse? Som utgår från Bibelns tidigaste början, som lever i ebb och flod genom hela Bibeln, som exploderar i den tidiga kyrkan, som lever i hög som låg, utbildad som slav? Detta är "Back to the future", tillbaka för att gå framåt.
Varför inte erbjuda vår värld ett liv som är så radikalt annorlunda att det måste peka på Gud men som inte ser ut som något religiöst?

Så...när det gäller kyrka (GF eller annan) så tror jag inte att det går att göra något nytt. Vi måste helt enkelt börja om. Från början. Inte som urkyrkan gjorde. Inte som medeltidskyrkan gjorde. Inte som Wesley gjorde. Utan som vi gör idag med ett fullkomligt liv levt i den fullkomlige. Det är back to basics som gäller och det kan man göra parallellt med en "vanlig" kyrka typ GF om man vill. Det ena behöver inte utesluta det andra. Men jag tror att det i framtiden i Sverige, i skuggan av ruinerna från fornstora kyrkodagar, handlar om att vi inser att vi har fallit från höjden och befinner oss i dalen där endast Gud, endast Gud, kan hjälpa oss. Vågar vi lita så mycket på Gud?

Just det! Avguden heter "Växt" och är som ett monster i garderoben. Vi tänker så mycket på att vi måste eller bör växa att det förtar vår passion och vår lust för vad vi helst skulle vilja göra "bära eller brista" när det gäller växt. Jag tror det är en avgud. Växt ger Gud och ska vi se till Bibeln är det ganska tydligt att det går bra för Guds folk när dom gör och lever som Han vill. Och tvärtom.

/Andreas
Som ett litet PS vill jag bara säga att vår/min jul var mycket lyckad även om det blev lite mycket. Hade svårt att se Jesus i allt det fina och trevliga. Kanske är det bara jag som har svårt med detta. Kanske finns Jesus där ändå. Trevlig och gott och roligt var det ändå, följt av ett stillsamt nyår med min fantastiska familj. Nu är det dags att fokusera och engagera sig "In pursuit of God".

Inga kommentarer:

ShareThis