Det finns en grupp metodister som kallar sig för "Uniting Methodists" och som vill vara ett alternativ "i mitten", som sätter (som namnet visar) enhet allra högst på agendan. Det är på ett sätt bra eftersom Jesus var väldigt upptagen av att hans efterföljare skulle vara Ett.
Det som är väldigt märkligt, för att inte säga rent ut sagt fel, är att denna gruppen menar att direkt motsatser kan leva tillsammans och vara lika Bibliska. Det man säger på sin hemsida är bland annat att:
Det som är väldigt märkligt, för att inte säga rent ut sagt fel, är att denna gruppen menar att direkt motsatser kan leva tillsammans och vara lika Bibliska. Det man säger på sin hemsida är bland annat att:
"The current divide is based on differing perspectives that are biblical and faithful;"
(http://unitingmethodists.com/vision/, A shared commitment)
Det man pratar om är Metodistkyrkans nuvarande kris om homosexualitet. Är det någon som reagerar på att dom menar att bägge alternativen är både Bibliska och Trogna (kyrkan? Bibeln? Traditionen?). Det är ju direkt felaktigt, för att inte säga omöjligt.
Kan det vara riktigt/rationellt att säga att Bibeln säger att homosexualitet är en synd OCH att det inte är en synd? Eller ta ett annat exempel: Kan det vara riktigt/rationellt att säga att Bibeln säger att kvinnliga präster är OK OCH inte OK? Slaveri är OK OCH inte OK?
Det blir absurt och jag undrar om det är därför Uniting Methodists hemsida är full av kristliga uttryck och ord...för att maskera den gigantiska elefanten i rummet...att hela premissen bygger på en omöjlighet.
Bibeln är överydlig med att den kristna enheten är en enhet i vad man tror. Det är FEL och OMÖJLIGT att vara "eniga om att vara oeniga" i en kyrka när det gäller vad man tror. Givetvis finns där en gräns för vad som är rimligt att vara eniga om även när det gäller vår tro, men äktenskap eller ordination eller synd är knappast triviala frågor.
Här är två Bibeltexter som talar om enhet i kyrkan/bland kristna:
Until we all attain to the unity of the faith and of the knowledge of the Son of God, to mature manhood, to the measure of the stature of the fullness of Christ, so that we may no longer be children, tossed to and fro by the waves and carried about by every wind of doctrine, by human cunning, by craftiness in deceitful schemes.
(Eph 4:13-14)
(Eph 4:13-14)
“I do not ask for these only, but also for those who will believe in me through their word, that they may all be one, just as you, Father, are in me, and I in you, that they also may be in us, so that the world may believe that you have sent me.
(Joh 17:20-21)
(Joh 17:20-21)
Är det inte uppenbart att Bibeln berättar om en enhet i tro, eller ska vi tro att Fadern och Sonen är oeniga om hur etik och moral och tro skall vara? Att "unity of the faith" betyder något annat? Nej.
Då går det bara inte att trycka igenom klyschor om "oenig enhet" eller "bägge alternativ är Bibliska" eller andra slags tricks för att liksom komma överens trots allt och vara en kyrka. Enhet är inget man pressar fram organisatoriskt eller ropar fram så högt som möjligt eller "klyschar" sig till.
Enhet i tro är en omtålig sak som man möter och finner i ödmjukhet, om man letar efter den. Den kräver inte att andra ska ändra sig utan lägger fram sina övertygelser och inbjuder andra att dela dom. Den är den direkta motsatsen till att dribbla med ord och dess betydelser. Enheten behöver ingen coach eller marknadsföring. Den finns där eller så finns den där inte.
Nej, sluta upp med att tvinga fram enheter som inte finns. Acceptera olikheter och oenigheter för vad dom faktiskt är och gå dit där som du finner en otvingad enhet som ditt samvete och din övertygelse kan acceptera och dela.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar