Succé!

Vilken Thanksgiving fest det blev i kyrkan! 65 personer, 14 nationaliteter, 20 barn (med inhyrd barnvakt! Halleluja), tre kalkoner, oräkneliga rätter mat, frågesport, möjlighet till förbön och diakoni…och en massa människor som fick en positiv upplevelse av vad vår kyrka är, gör och vill.

Bilder kommer snart men nu är det predikan och Powerpoint inför morgondagen som gäller. Tema: Hoppet. Välkommen

Thanksgiving fest!!!

Vilket otroligt resultat av vår satsning på bön och framtidsvision. Imorgon kväll kommer över 65 personer till kyrkan för en Thanksgiving middag. Smart nog har min fru bestämt att det ska vara ett knytkalas där kyrkan står för kalkon och kaffe och sedan tar folk med sig rätter från sitt hemland. Än så länge har vi folk från Egypten, Georgien, Ukraina, USA, Nepal, Sverige, Kongo, Tyskland och mer kan det bli. Svaret från Vietnam är ovisst.

De flesta av dessa är inte kyrkfolk eller kanske ens troende. Vad vet jag. Huvudsaken imorgon är att vi kommer tillsammans och har en härlig kväll kring bordet och gemenskapen bland nya och gamla vänner. Be för finkänslighet från min sida utan att för den saken sopa Jesus under mattan.

Det kommer att bli en härlig kväll tror jag!

lite hjälp?

Alla pastorer och andra som sitter och funderar på söndagens predikan och använder evangelieboken. Hur ser ni och tänker ni kring det faktum att texterna har med Palmsöndagen och påsk att göra när vi står inför advent?

Jovisst, det handlar om konungens ankomst men ändå. Hur tänker ni?

Ibland säger andra det bäst

Klicka och begrunda hur ett annat perspektiv ser ut angående vår till synes oövervinnerliga kamp mellan liberala och konservativa.

http://gkupsidedown.blogspot.com/2009/11/why-modernist-christianity-will-die.html

Finns det en chans att vi kan hoppa över alla etiketter och stämplingar som verkar flyga runt i bloggvärlden som någor slags post-it otyg? Är man konservativ i allt bara för att man tycker x om y, eller är man liberal om man tycker a om b? När blir man fundamentalist? När blir man revisionist? När upphör man att vara kristen?

I bloggvärlden väntar jag fortfarande på att läsa en äkta debatt istället för detta tröttsamma åsiktsutbyte. Det skrivs och sägs från båda håll saker som aldrig skulle sägas ansikte mot ansikte. Vi "skäms" för varandra och vi fördömer varandra (eller kanske bara varandras teologier men gränsen är hårfin ibland). Ironiskt nog är alla i den här ekumeniska processen (som jag har läst) väldigt dåliga på att bygga en andlig enhet fastän det är just enhet som har lagts fram som det största skälet till det här nya...

Jag har ett förslag. Vi använder den teologi var har idag i Metodistkyrkan och så lägger vi allt krut på att söka, finna, få och förkunna den fullkomliga frälsningen/helgelsen/eller kanske till och med den där fullkomliga kärleken våra löften talar om.

Vi protestanter alltså...

Domsöndagen är här en liten stund till. För många av oss pastorer är detta en bekymmersam dag. Hur ska man predika Domen och det där med får och getter? En del väljer att blunda, andra väljer den föga publikmagneten till tema "Hur undkommer man Helvetet?" (typ jag) och ytterligare andra har andra vinklar.

Vi skriver och debatterar och teologiserar och vet inte riktigt vem som har rätt eller vem som man ska lyssna på. Inte kan väl dagens humör, vad vi åt till frukost och känsla vara avgörande...eller?

Så klickar jag på en katolsk blogg som jag följer och vad står det där?

"Long Live Christ the King"

Jaha.

Tänk vad man missar i vår villervalla av funderingar och vinklar. För en del av oss är teologi ganska likt politik. Det ska debatteras, remissas, ältas, m.m.m.m.m.m.m.m.m.. För den allra största delen av jordens kristendom handlar det istället om att använda en redan existerande teologi och istället prisa Gud.

Det ligger nåt i det, för inte kan min lilla hjärna (eller din) vara domare över korrekt och livgivande teologi. Den måste vi väl ta emot. Eller?

Long Live Christ the King!

Tja, kanske det

Det är lite oväntat men intressant att läsa Åkes kommentar att detta beslut kan förlänga, kanske, den ekumeniska processen som vi befinner oss i. Det är knappast revolutionerande att det tar längre tid att komma överens om en ny kyrka när tre nuvarande kyrkor tar egna beslut i så stora och viktiga frågor som frågan om äktenskapet.

Oavsett vad man tycker i sakfrågan så håller jag med att risken finns att de för närvarande stora frågorna tar över processen och att de viktigare och större frågorna får mindre utrymme och tid. Vad skadar det att vänta med liknande beslut tills alla tre kyrkor har pratat sig samman? Vadan denna brådska?

Metodistkyrkan har en kyrkoordning som alla måste följa som metodister. Skillnaden mellan oss och katolska kyrkan är att vår är öppen för redigering…och något tunnare. Är detta en bra lösning…att vi kan rösta och majoritetsbesluta om vår t.ex. tro i fråga x eller y så att den ändrar sig allt eftersom vi röstar?

Jag låter frågan vara öppen. Åkes kommentarer kan man läsa här: http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=193899

Nya medlemmar!...och annat.

Kan det bli bättre än att ta in nya medlemmar på en Domsöndag? Ja, personligen tycker jag att urkyrkans tradition om medlemsintagning på Påskdagen är finare, men på ett sätt är Domsöndagen en väldigt bra bakgrund...att bli räddad från elden genom kyrkan.

Dessutom har det varit väldigt skönt att inte blogga på ett tag. Det blir så artificiellt...frågor som aldrig får svar, kommentarer som aldrig förstås, påståenden man aldrig skulle säga "face-to-face". Riktiga människor är bättre, om än svårare, att ha att göra med. Att mötas är inkarnation. Att blogga är deism.

Kände väldigt osvenskt att jag fick till en bra betraktelse till vår nästa församlingsblad och ville bara berätta det. Om du vill läsa den kommer snart en länk här på bloggen, som är till hela församlingsbladet för övrigt.

Regnbåge och tandläkare

Klicka på den här länken för fantastiska bilder av dubbla regnbågar...http://www.missouriskies.org/rainbow/february_rainbow_2006.html. 

På mitt senaste tandläkarbesök slog det mig hur lika pastorer och tandläkare är. Vi har en utbildning som gör att vi kan se problem och "hål". Vi föreslår metoder och tillvägagångssätt för att hjälpa våra patienter att undvika problem, skada, eller värre. Våra patienter gör ofta tvärtom och dricker "Coca-Cola" ändå. Självklart gäller detta även mig. Märkligt att ett tandläkarebesök kan ge insikter om livet i övrigt.

Hur ser ett kristet liv ut - och annat.

Satt och funderade vid soffbordet med frun häromkvällen och frågan kom upp om "hur ser ett kristet liv ut?"

Det är inte helt lätt att svara på. Känns det inte ibland som om det vi idag upplever och uppfattar som ett kristet liv är ljusår ifrån det vi läser om i Bibeln? Förvisso, det finns så många hinder och olika versioner om det alls är nödvändigt att leva ett Jesus-liv som dom gör i Bibeln...för visst är det skillnad på dom och oss.

Och ändå inte. Det skiljer nog ytterst lite på dom och oss om vi tar bort allt det elektroniska som gör att vi tror att vi är smartare och bättre än dom "gamla grekerna". Det är en fråga som är värd att ställas...hur ser ett kristet liv ut egentligen, och hur kan det bli mitt.

I helgen blir det två gudstjänster varav en är "min egen" och den andra en ekumenisk gudstjänst om "Jesus i det mångkulturella Sverige". Kan bli spännande. Annars är det dags för lite ledigt, men det går kanske som det brukar med det...

Rätt, bra eller snabbt?

Håkan Englund, en kär kollega till mig, skriver i en debattartikel i Dagen, http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=191379, om Norrmalms-Baptistkyrkas beslut i frågan om homovigslar.
Utan att gå in i den sakfrågan frågar sig Håkan om det sunda i att en enskild församling beslutar sig enskilt i en så laddad fråga mitt i en process där man vill bygga en ny kyrka med Missionsförbundet och Metodistkyrkan. Jag förstår poängen gjord av "Pastor i Rissne" att alla församlingar måste för närvarande fortsätta som dom är utan att gå händelserna i förväg och anta att de redan befinner sig i en ny kyrka.
Men Håkans artikel förutsätter den frågeställningen och påpekar bara att det är olyckligt, och inte t.ex. olagligt, att man i Norrmalmskyrkan har gjort som man har gjort.
Om man är lika optimistisk som "Pastor i Rissne" till en ny kyrka är det enligt min uppfattning bara sunt förnuft att man inte försvårar processen genom att varje församling går sin egna väg oavsett hur mycket det ligger i t.ex. Baptistförsamlingars natur. Lite kristen omtanke, typ Paulus i 1 Korintierbrevet om att hjälpa varandra att inte snubbla, är aldrig fel.

Hur skulle det gå om min församling i dagsläget, mitt i denna "pånyttfödande" process, t.ex. bestämde sig för att bara acceptera barndop (helt hypotetiskt)? Skulle det underlätta eller försvåra processen för Baptistförsamlingarna?

Låt oss be, vänta, arbeta och se vad den nya kyrkan ska bli för någon kyrka innan vi tar några stora beslut i "laddade" frågor. Det underlättar för oss alla.

Är Gud fortfarande helig?

Om man skulle tro vår svenska kristenhet, eller vad iallafall jag har läst och sett och hört om den det senaste, skulle man kunna dra slutsatsen att Gud är kärlek, oavsett hur vi definierar vad kärlek är.

Min fråga är, vilka grunder har vi för att säga att Gud är kärlek? Sa Jesus att Gud är kärlek? Om man kan sin Bibel så står det bara en enda gång att Gud är kärlek (1 Johannes 4:7)...tror jag. Missförstå mig inte, jag är helt övertygad om att Gud är kärlek (dock inte den meningslösa tanken att "kärlek är Gud"). Jag tror att Gud älskar alla. Här är Bibeln min grund för min övertygelse, liksom i allt annat den berör. Däremot tror jag att Bibeln måste också definiera vad kärlek är annars är det lätt att min lilla åsikt om vad kärlek är blir den kärlek som Gud är.

Men är Gud fortfarande helig? Bibeln är överväldigande tydlig på den punkten. Om Gud är någonting så är Han helig, om man ska tro på frekvensen och intensiteten av Bibelns berättelser om människor som möter Gud (utan i Inkarnationens mysteriumom Gud som en människa, men även där ser vi tydligt hur lärjungarna reagerade på mötet med "pure" Gud Förklaringsberget.). I alla våra debatter och teologier, har vi glömt att Gud är helig?

Jag tror att Bibeln ger oss uttrymme att tala om Gud som HeligKärlek, dvs. helig och kärlek på samma gång. Vi kan inte förstå Hans kärlek utan hans helighet och tvärtom. Bibelns Gud, dvs. den enda Treeniga Guden, "innehåller" allt från GTs erövringskrig till "vänd andra kinden till". Den andra personen i treenigheten, Jesus, föddes inte i Betlehem. Han är ett med Fadern (Johannes 10:31). Jesus är kärlek och helighet på samma sätt som Fadern är helig och kärlek...på samma sätt som Anden.

Låt oss inte glömma att Gud är Helig. Låt oss inte glömma att Gud är kärlek. Vi måste hålla oss på den "raka och smala" och inte trilla i endera diket.