Att älska alla och att be förlåtelse

Det som gör kristendomen, och förhoppningsvis kristna, annorlunda är att vi ska enligt Bibeln bli nya människor när vi blir frälsta. Bättre människor. Människor som älskar alla.

Det var det som vann Romarriket för Gud och som gjorde att det idag finns långt över 2 miljarder kristna i världen. Vår tro och vår Bibeln och vår Kyrka handlar om mycket men i grund och botten handlar det om kärlek och liv från Gud till oss människor. Denna kärlek finns endast hos Gud och är en gåva till oss människor. Ett praktiskt exempel är att kristna ska älska ateister och be för dom. Det är ibland svårt. Ibland lyckas vi förtränga Gud i våra liv och låter vårt jordiska jag komma fram.

Det är inte detsamma som att ateister (eller vem som helst) alltid tycker om oss eller blir glada när vi diskuterar med dom. Tvärtom, människor blev ganska arga på Jesus och dödade honom, så popularitet är en mycket tveksam måttstock för hur kristen man är. Men allt en kristen gör ska och bör genomsyras av en kärlek som inte är av denna världen. Jag blev påmind om detta idag och det är en läxa jag gärna tar till mig.

Gud vill hjälpa mig att förstå att han älskar alla och dog för alla och eftersom Hans kärlek bor i mig (enligt vad jag tror och läser i Bibeln) så ska jag också förvandlas till att älska alla. När jag misslyckas blir jag påmind om att jag fortfarande har en bit på väg att bli som Gud vill...men samtidigt är jag väldigt tacksam att Gud har så stort tålamod med mig.