Vilken väg är Jesus?

Idag var det årsmöte i församlingen. Lasse Svensson var där och predikade om onödiga risker och vilken Jesus bild vi har...och följer. Bra. På årsmötet avtackade vi vår ordförande som hade suttit som ordförande i 28 år. Det är strongt.

Känner mig lite "tärd" för att använda ett konstigt adjektiv. 

Vår adoption och den långa och osäkra process som vi är inne i tär på mig.

Ordinationsprocessen som kulminerar på årskonferensen tär på mig.

Ekumenikprocessen tär på mig.

Var fyller man på en pastor? Var finns pastorsmacken? 

När det gäller processen om ett nytt samfund har jag börjat ställa min själv frågan "var hör jag hemma?". Det är klart att jag hemma hos Jesus men jag försöker numera alltid konkretisera Jesus istället för att göra honom till teologi och intellekt. Detta kallas för inkarnationsteologi, att göra Ordet kött i mig och mitt liv. Då räcker det inte med att säga "följ Jesus!" eller liknande. Tomas fråga från nästa söndags text är klockren...vilken väg menar du, Jesus? Jesus svarar väldigt andligt om att själv vara vägen, men hur kan Jesus vara vägen? Ska vi gå på Jesus? 

Rent konkret handlar det för mig att följa Jesus i ett sammanhang och i en tid där jag finns i nutida Sverige. Hur gör jag det? Vilken väg går Jesus? Vilken väg går min Jesus? För det är där skon klämmer...alla säger att dom följer Jesus men alla går åt olika håll. Så kan det ju inte vara. Det finns en känd bok i USA som heter "Will the real Jesus please stand up?" och är ett sammandrag av en debatt mellan William Lane Craig och John Dominic Crossan, en konservativ och en liberal. 

Frågan är densamma som möter oss här i Sverige...kan vi sluta upp med att hålla monologer för döva öron och börja lyssna på varandra istället för att slänga ur oss klyschor, så kanske vi kan komma till klarhet om vilken väg vi tror att Jesus går, vem han var och är och vad han vill med oss. Som det är nu har vi alla vår egen bild av vem Jesus är och vart han går...som vi sedan uppmanar andra att följa. 

Först när vi vet vilken väg/bild vi alla har kan vi samtala om att slå följe för en sak är säker...Jesus går en enda väg och inte tusen vägar. Han går till Fadern och det finns bara en väg till Fadern, Jesus, så vårt uppdrag och vårt mål bör vara att ta reda på den vägen och den Jesus. 

Som vanligt handlar det om frälsningen, denna huvudfråga som har varit mänsklighetens längtan och mål ända sedan det flammande svärdet vid Paradisets port försvann bakom bergen. Hur kan vi komma tillbaka till Fadern, speciellt när det finns så ohyggligt många vägvisare och röster som pekar åt alla möjliga håll?