Sverige demonstrerar mot rasism och SD. Det är bra. Andra beklagar sig över att utsatta människor får det värre nu. Det är också bra...att protestera mot alltså. Andra oroar sig för varför människor inte kommer till kyrkan fastän vi försöker allt vi kan.
En stilla fråga är ju varför folk inte längre vill bli frälsta. Jag kom att tänka på det när jag läste min första Marklund bok (vilket jag till förvåning inte tyckte om) där hon skrev att i Spanien firade Svenska kyrkan "kanelbullens dag"...lite i förbigående. Är det så att människor kanske vill bli frälsta men inte hittar nån som kan förklara hur det går till eller vad man måste göra för att bli frälst? Att kyrkan firar "Kanelbullens" dag?
Det vore ju ett drömscenario, ungefär som när Reinfeldt säger att folk som röstade på SD inte egentligen tyckte som dom. Bekvämt. Tänk om alla som inte går i kyrkan eller tror på Gud egentligen gör det ändå...
Jag tror inte det funkar så. Jag hoppas innerligt att folk idag fortfarande vill bli frälsta men jag tror faktiskt inte att dom vill det. Iallafall inte så som dom uppfattar att frälsningen är. Är vårt problem dålig marknadsföring, vi kyrkor? Är vi inte tillräckligt på Facebook?
Problemet är större än så och jag tror faktiskt att GF folket vill göra förändring till det bättre här. Man (en del eller många) vill faktiskt att människor ska få höra om Jesus och uppleva frälsning innan dom går in genom den "breda porten" och vill få till detta på ett sätt som fungerar idag 2010. Andra vill designa den nya kyrkan till något som passar dom nu när det äntligen blir fritt att skriva in sin egna version av kristen tro. Det blir lätt polariserat. Men hur ska man lösa problemet med att människor inte vill bli frälsta? Kan en ny kyrka hjälpa till med det?
För att till sist återanknyta till mitt nyfunna tema så tror jag att i detta läge som jag tror att vi alla befinner oss i så är det inte läge för något annat än att sluta försöka snickra ihop ännu ett försök till förändring och förnyelse och istället komma till insikten om att vi befinner oss i ett post-kristet samhälle som ger oss större utmaningar än när Ansgar kom hit. Då visste dom inte vad Kristendom var, nu är det liksom lite "tried and found wanted" som gäller. Hur kan vi visa folk att allt det vi tror på fortfarande gäller och funkar när "alla" indikationer pekar på att folk har gått vidare och hittat nya partners? I en ruin är det viktigt att inte hasta iväg och upprepa samma misstag som leda till ruineringen. Det tar tid. Men återuppbyggnaden kan också bli "glorious" och innebära inte bara återuppbyggnad utan också vackrare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar